Jag kom på mig med att sjunga en sång för mig själv där jag satt och dagdrömde ett slag. Det tog någon minut innan jag kom på att orden jag sjöng hade ett innehåll. Som en läcka ifrån det undermedvetna. Det gjorde mig med ens väldigt medveten. Kanske var det bara ren nonsens, men tankarna som det bar med sig, kanske i alla fall dom, kan spegla något?
Jag känner mig lite moloken, jag behöver ljusare ljus och mindre mörker, men snart får vi höra lärkorna sjunga! Tills dess kan man lika gärna grotta ner sig i svärtan, då blir kanske uppvaknandet så mycket mer?
